Wifeey

Alla inlägg den 2 september 2010

Av wifeey - 2 september 2010 23:28

Då du väljer att vara anonym så får jag skriva svaret här.


såg en dokumentär om de där dom väckte henne innan tre timmar såg till att hon vakna sen fick hon somna om igen. det blev bättre och bättre men hon var betydlig äldre än han.


kontakta läkare skulle jag då gjort så ni verkligen vet att det är de.


Okej där ser man . Ja jag ska prata med en imorn om det där så vi får se vad de säger.

Jag har idag varit kontakt med familjegården och de har erfarenhet angående detta och de tyckwer som jag att det låter som nattskräck specieöllt då det ser ut som han slåss med någon då han får ett sånt anfallarmarna kommer upp i lyften oc det ser ut som han försker slå bort någon.

Vi trodde först att det lkanske var nåt overkligt som ett spöke som jävlades med han (jaja jag vet att det låter knäppt ) men så var ju inte fallet heller.


Klockan är snart 12 och då får vi se om han kommer att vakna eller inte. Håller mina tummar att det blir lugnt

Av wifeey - 2 september 2010 21:37


Av wifeey - 2 september 2010 20:10

Förlåt för dåligt blogganhde , men jag är så trött att jag nästan svävar känns det som.

Inatt var det fjärde natten Milian vaknade och skrek helt hysteriskt och det tog lång tid inna vi fick honom att vakna. Sen när han väl var vaken var han uppe i 2 timmar sen somnade han och sov 2 timmar och vaknade och ville leka så från halv 4 till halv 6 var han vaken .


Vi har iaf läst på och snackat med andra om det och nu kommit fram till att han har något som heter nattskräck.


Så här står det om  nattskräck
Nattskräck kallas det när barnet får ett skräck- eller raserianfall efter det att det har somnat, i regel under de tre första timmarnas sömn. Barnet förefaller vara vaket och kan sätta sig upp eller resa sig i sängen och gråta våldsamt. Det verkar skärrat eller ilsket och kanske ser det ut som om det slåss mot någon eller något. Detta är inte detsamma som en mardröm.


Sådana anfall kan uppträda hos barn från tvåårsåldern och ända fram till tioårsåldern. Ett anfall kan upplevas som dramatiskt och skrämmande för den som ser det, men det är inte något ovanligt fenomen. Vissa barn kan ha ett enstaka anfall, men för andra är det vanligt förekommande.

Anfallen varar i mellan fem och femton minuter. I själva verket är barnet inte vaket utan i djup sömn. Det reagerar inte på dina försök till tröst, utan kommer snarare att försöka knuffa bort dig. Du bör därför inte försöka väcka eller lugna barnet, eftersom det ofta sätter sig till motvärn så att anfallet förstärks. Var närvarande och se till att barnet inte skadar sig. Efter anfallet kommer barnet till ro igen. Ofta somnar det utan att ha vaknat helt. Det är ingen mening att prata med barnet om händelsen nästa dag, för det kommer inte att minnas något av det som hände. Ett sådant samtal kommer därför bara att verka förvirrande.

Det är inte klarlagt vad som orsakar nattskräck. Vissa anser att det beror på att mognadsprocessen i hjärnan inte är avslutad, medan andra tror att barn med nattskräck har ”lagrad” energi som de måste få utlopp för. Om du tror att detta kan gälla för ditt barn kan det vara bra att se om det behöver få större möjligheter att röra på sig under dagen. Regelbundna sömnvanor med en lugn läggningsritual och samtal om positiva saker på sängkanten kan också rekommenderas.

De tror att Milian har fått det pga att han är aktiv på dagarna att han har svårt att varva ner sen också att det är många nya intryck och rutiner som tex att han går längre på dagis nu och han får sova där och äta mellanmål och göra saker där han inte har fått göra innan.
Så nu när han kommer hem från dagis måste han direkt varva ner så tex sitta ner och läsa böcker för honom, rita kanske och bara se till att han tar det lugnt.
Sen vi visste inte om att vi inte fick väcka då vi inte vetat vad som har varit fel, men nu när vi vet ska vi absolut inte väcka honom utan bara lägga en hand på honom så han känner att vi är där och en sak är jag också superglad för det är att han inte kommer minnas dagen efter om att han har vaknat så där hysteriskt.
Nu är sambon på Coop och handlar lite grejer så jag bland annat kan äta mackor och dricka te sen massa cola så jag orkar klara denna natt.
Usch att han har åkt på detta för man känner sg så hjälplös då han gråter så hysteriskt och vevar med armarna.
 
Har du erfarenhet om detta så lämna gärna en kommentar hur ni stod ut och vad ni gjorde för ert barn då han/hon vaknade så där.

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Omröstning

Vad vill ni se mer i min blogg
 Videoinlägg
 Bilder
 Outfits
 Recept
 Frågestund
 Jag tipsar
 Musik
 Vardagen
 Tävlingar

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Min Gästbok

Bloggar

klocka

Bloggkeen

Wifeey

Bloggerfy

:)

Reklam

BannerFans.com

Ovido - Quiz & Flashcards